jag e så sviken o ledsen....

Hur kunde jag vara såååå blind???? igentligen var jag inte ensam om det men ändå.... det e fan att det gick så lång tid innan jag fattade... fast det fanns ledtådar hela tiden... folk sa till mej men jag lyssnade inte ville inte höra... nu e jag så ledsen... hur kan man göra så mot sin så kallade vän?????????? det förstår jag inte.. håll ju på att mista människor pga dej!!!! tur att det ordnade sig... tack peter för att du finns hos mej o att du älskar mej även när jag inte förtjänar det... o alla andra som har varit ett så stort stöd.. tack!!! betyder så mycke.. men det har ju faktiskt kommit en bra sak från detta hemska... men det tänker jag inte säga.. en hemlis...hihi så nu går jag min älskad peter o våra underbara barn vidare utan dej.. hoppas du blir lycklig för det e jag nu!!! ännu mer än innan förresten tack för spelet karro!!! så söt du e!!! kram på dej... älskar er alla....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0